Translate (not always so good but it's the best Google can offer)

lördag 3 augusti 2013

Portree till Orkney


Söndagen den 28 juli
Vi vaknar till ett lätt dripp dropp på båten, äter en stabil lagad frukost och lättar därefter ankar för återfärd mot Portree – för motor, småregn och vindstilla. Efter att vinkat av Simon vid bilen går vi på strövtåg i stan och letar efter en pub som serverar Steakpie, något som Lasse längtat efter hela semestern, utan att lyckas. Det blir en fiskrestaurang istället. Vi går ut och lägger oss vid en boj efter vår sena lunch och då kommer solen fram igen. Det blir ingen middag utan bara ett par smörgåsar till kvällsmat innan vi tar dingen in till en dingeramp för en kvällspromenad. Lite vind från sydväst på kvällen, det bådar gott för morgondagen.

Portree harbour med the Cullins i bakgrunden

Ett namn som känns bekant på något vis


Måndagen den 29 juli
En spegelblank vik när vi kommer upp, vi släpper bojen och äter vår morgongröt på väg norrut utmed Skye, när vi nu inte kan segla kan vi ju titta på bergen. 
Morgongröt

Östsidan av Skye med ett spegelblamkt hav


En trålare i morgonsolen

Old man of Storr

Östsidan av Skye

Efter cirka en timma kommer det lite vind så vi kan sätta genackern och vi gör 4-5 knop. Vinden avtar men vi är trägna och ger upp först när vi bara gör 0,5 knop, fast med en medström på 1,5 har vi trots allt förflyttat oss mot målet. Motorgång förbi Rubha Réidh och dess vackra fyrplats fortsätter fram till Summer Isles där vi ankrar för natten.

Vi får till slut upp vår gennacker för första gången i år

En regnbåge över Summer Isles

En av ankringsvikarna blans Summer Isles


Tisdagen den 30 juli
Det har blåst en del under natten, men mojnar något på morgonen. Vi börjar med genua och full stor som vi spirar när det blir ren plattläns. Vi gör god fart mot, Kinlochbervie, sista hamnen före Cape Wrath. Härligt att kunna segla, slänger ut ett par dörjar men inget vill nappa idag heller.
På sjökortet är hamnen så liten att man blir lite fundersam, men guideböckerna är eniga om att det går utmärkt att gå in där. När vi kommer dit är det den mest skyddade hamn man kan tänka sig. Hela byn verkar vara uppbyggd kring allt fiskebåtar som kommer hit och landar sin fångst, en jättestor fiskhall där många långtradare kan docka in för vidaretransport. I anslutning till detta finns en ganska nybyggd pontonbrygga för fritidsbåtar där man ligger utmärkt.
Old Man of Stoer

Stoer Head

Norra västkusten med mycket gamla bergsmassiv...

...ett eldorado för geologer enligt vår vän Simon.

De relativt nya ponton bryggan för gästande båtar
Fiske hamnen med hallen för fiskmarknaden

Här finns alla faciliteter...
...om än i något ruffare miljö än vad som är vanligt i gästhamnar.

Fiskmarkand, dusch , tvättstuga och truck garage

I väntan på nästa dags fångster


Onsdagen den 31 juli
Vi tittade på väderprognoserna redan igår och var överens om att försöka ta oss upp till Orkney idag innan ostvinden kom. För att tajma tidvattnet i Hoy-sund var det lämpligt att angöra runt midnatt. Vi lämnar Kinlochbervie för segel och fortsätter upp mor Cape Wrath, byte segelsättning till bara genacker och gör 5,5 – 6 knop så länge vinden varar, sedan blir det motorgång med en revad stor som stöd, den lilla vind som är kommer nästan rakt framifrån. Planen var att inte göra mer än 5 knop för att passa tidvattnet, men med en ostan som skall tillta ångar vi på och är framme vid sundet runt 22-tiden vi testar och eftersom det är nip är motströmmen i sundet acceptabel som mest runt tre knop. Lägger till vid flytbryggan i Stromness strax före midnatt.

Cape Wrath

Stormfågel (Fulmar)



Orkney med ön Hoy i kvällssolen

Mona kollar tidvatentabellerna för Hoy sound
Old man of Hoy

Loch Scavaig - Mallaig - Portree - Rona



Torsdagen den 25 juli.
Efter grötfrukost är det vandrarkängor på, nu skall vi försöka ta oss runt sjön.  Vädret är strålande när vi ger oss av men vi vet att det skall komma in ett regnväder så vi tar med regnkläder. Redan igår konstaterade vi att: - Här finns inga får! Det är med andra ord väldigt långt till bebyggda trakter.  Det finns mer och mindre upptrampade stigar som man gör rätt att hålla sig till framför allt vid de branta partierna för här är det annars svårt att ta sig fram. Det är en mäktig upplevelse att gå omkring vid foten av så här höga berg. Sjön såg ganska liten ut när vi började, men allt ser litet ut i denna omgivning, det tar oss cirka tre timmar att ta oss runt, inkl. diverse fotopauser förstås. Sista halvtimman kom det lite smådugg som ökade till lätt regn på väg ut till båten. Vattnet var ett par meter lägre nu så det var med nöd och näppe att vi kom åt dingen, branta hala klippor…



Vi bygger ett röse. Får se om det finns kvar nästa gång vi kommer hit...

Olika typer av vulkaniskt material
Vi lämnar Loch Scavaig i lite annat väder än när vi kom igår
Vi är i stort behov av att tvätta och längtar efter en lång varm dusch med massor av vatten till hårtvätt (Monas) så vi siktar på Mallaigs marina. Väl framme visade det sig att det fanns ingen dusch i marinan utan man fick ta sig till badhuset. Det blev långdusch i båten istället, varmvatten hade vi och färskvatten att fylla på tanken på bryggan. Inte heller fanns det tvättmaskin, men telefonnumret till en dam som kom och hämtade tvätten och lämnade tillbaka ren, torr och vikt nästa dag. Naturligtvis något dyrare men ack så bekvämt.
Solen kom tillbaka när vi lagt till så det blir en promenad iland efter middagen, även om det finns lite mörka moln längre bort.

Mallaigs nya marina i bakgrunden...

...och fiske hamnen i förgrunden

Fredagen den 26 juli
Idag vaknar vi till riktigt rejält regn för första gången, det har varit småregn ett par mornar i Castle Bay, men inget regn som man hört.
Vi väntar på leverans av vår tvätt sedan blir det proviantering och bunkring av diesel med dunkar som Lasse kör i en av våra små provianteringskärror. Före avfärd smörjer vi kråset med Fish & Chips på en pub.
Vinden lyser fortfarande med sin frånvaro så det blir motorgång söder om Skye, vi har tajmat så att vi får strömmen med oss, (det var därför vi inte hade någon brådska från Mallaig). Och medström hade vi, 7 knop, vid Kyle Reha, bildbevis finns! 
Fartrekord, 12,4 knop över grund med tidvattnet i Kyle Reha
Tidvattenströmmar i Kyle Reha
Sedan blir det ytterligare ett antal motortimmar innan vi är framme i Plockton, Storbritanniens mest pittoreska samhälle. Det är många brittiska serier och filmer med scener härifrån. Vi kommer in ganska sent så vi sätter i dingen direkt och ror iland. Det är pittoreskt, framför allt en solig sommarkväll. Ena sidan av bygatan kantas av huslängor och på andra sidan finns mycket välskötta trädgårdar, om de är gemensamma eller privata framgår inte men där är en fantastisk blomsterprakt och ljuvligt doftande.






Lördagen den 27 juli
Idag är vi uppe med tuppen, för vi skall vara i Portree före två för att plocka upp Simon, en vän från tiden när vi bodde utanför Glasgow. Det är dimmigt, mycket dimmigt, men med ett par små odimmiga fläckar på väg upp mot Portree på Skye, motorgång på ett spegelblankt hav och radarn påslagen. På väg in i Portree-viken lättar dimman och det blir klart igen. 

Vaknar till morgondimma i Plockton
Vi är framme i god tid så vi lägger oss vid en gästboj och väntar. Solen skiner med det finns tunga regnmoln en bit bort, hoppas de håller sig borta från oss. 

Portree
Strax före två går vi in till pontonbryggan för att plocka upp Simon som är på ingående. Tyvärr kommer han ensam, fru och son är upptagna på annat håll, vi har försökt pussla ihop det sedan vi kom hit, men det har inte stämt förrän nu. Pontonbryggan är idag egentligen reserverad för kryssningspassagerarna från fartyget Minerva som ligger för ankar på redden men vi får tillstånd att ligga en stund så att Simon kan komma ombord.
Ponton bryggan som idag egentligen var reserverad för kryssningsbåten

Simon, vår kryssningsgäst anländer

Vi tuffar norrut utmed Skye på väg mot Rona. Simon är geolog så vi får reda på massor om varför bergen ser ut som de gör och att det hittats resterna av en Tyranusaurus Rex på en av sluttningarna här. Strax därefter ser vi en stor fågel i vattnet, en fågel som inte borde vara där. En havsörn. Han simmar något som närmast liknar fjärilsim med huvudet över vattnet. Han verkar stark, men har inte en chans att kunna lyfta från vattnet. Vi ropar på kustbevakningen på VHFen, som först inte förstår när vi säger att vi hittat en havsörn i vattnet. Deras svar är: - Då måste den ju vara död. När de sedan inser att den simmar lovar de att kontakta någon lokal naturvårdsförening. Vi lägger i en av våra livbojar i hopp om att den kan klättra upp på den, men örnen blir bara irriterad över att vi stör den när den simmar så vi lämnar den för att inte skapa onödig stress. Några timmar senare ropar kustbevakningen upp oss och meddelar att en lokal fågelskådarbåt tagit hand om fågeln, gett den mat så nu flyger den till synes helt oskadad. 

Den simmande havsörnen
Passerar the Old Man of Storr


Det finns inga andra båtar i viken när vi ankrar, det är lågvatten så alla klippsidor är täckta med tång så det ser inte lika vackert ut som på bilderna vi sett, men med stigande vatten blir det riktigt grant. Lasse och Simon tar dingen iland för att försöka hitta den grotta som periodvis används som kyrka. De finner den och Simon berättar om hur klipporna bildats och hur gamla de är. Han har aldrig varit här tidigare och är väldigt entusiastisk över allt som finns att se på. Middag i båten med gamla minnen och uppdateringar på vad som hänt sen sist.

Simon

Ankringsviken på Rona

På väg till the Cave Church

Simon geologen är i sitt esse

Innifrån grottan med bänkrader för kyrkobesökare.